Spelens exkluderande sida och vuxnas ansvar

reklam
Jag stötte på den här reklamen i ett gammalt arkiv för spelannonser på nätet. Reklamen som är från 2005 är för ett barnvänligt spel som heter Super Mario Strikers. Det är ett fotbollsspel för hela familjen där man kan spela som ens favoritkaraktärer från Super Mario-spelen. Under bollarna i säcken står sloganen ”We’re gonna need a pair”. När man ser reklam som den här förstår man varför tjejer generellt sett inte tilltalas av TV- och data-spel. De upplever säkerligen att de inte är målgruppen och reklam som den här förstärker den känslan.
Har inget förändrats?
Spelmediet har mognat en del sen dess, men har en lång väg att gå. Flera spelutvecklare försöker ta sitt ansvar även om de vet att det kan vara på bekostnad av spelets popularitet eftersom det lätt skapas en stark ”pöbel” mot spel som försöker skapa större mångfald. Ett exempel är svenskutvecklade Battlefield-serien som försökt att skapa en större mångfald genom protagonister med annan etnicitet och fokus på kvinnliga hjältar under Andra Världskriget.
Bildresultat för battlefield woman black
Online-spelens hårda jargong
Något som förändrats de senaste decenniet är att många spel idag ska spelas online där man kan kommunicera med varandra. I den miljön kan det snabbt bli en väldigt tråkig och hätsk stämning mot tjejer som spelar. Jargongen kan även vara väldigt homofobisk och rasistisk vilket kan exkludera många. Många kändisar som spelar späder på den här retoriken där Pewdiepie och senast Deadmau5 är exempel på hur man inte tar sitt ansvar som offentlig person. Men det finns även starka motkrafter då HBTQ-rörelsen är väldigt stark inom spelorganisationer som GDQ och inom till exempel ”indie-scenen”  (mindre spel som ändå släpps till de större konsolerna och PC). De stöter dock på mycket motstånd också vilket ibland kan leda till oerhört tragiska konsekvenser. Många stora spel-sidor på nätet som KOTAKU, Polygon och Gamespot försöker arbeta mot dessa homofobiska och rasistiska krafter genom att själva visa på en mångfald vad gäller skribenter och hur de rapporterar om spel.
Tillsammans kan vi skapa förändring
Självklart är en stor majoritet av spelarna långt ifrån rasistiska och homofobiska, men tyvärr är de sällan de som hörs. Det blir ofta de som skriker skällsord som ”bög”, ”hora” och andra rasistiska ord som låter mest i chatten och majoriteten stänger av sina mickar eller sitter tyst för att de inte orkar lyssna eller ta tag i det. Det gör att rasismen och homofobin får en öppen arena utan mothugg vilket späder på den redan negativa jargongen.
Vi behöver alla hjälpas åt att hålla ögon och öron öppna för att denna trend inte ska växa. Vi har alla ett ansvar att skapa en så demokratisk miljö som möjligt både på nätet och i spel, vare sig vi spelar själva eller har barn som spelar. Så om du som förälder hör ert barn använda eller skrika skällsord som exempelvis de som nämnts ovan gå in och ta en diskussion med ditt barn. Fråga varför barnet använder orden och om de vet vad de betyder och vad det kan ha för negativ effekt? Fundera på om vad som hade hänt om barnet använt ordet i verkligheten.  Acceptera inte svepskäl som ”det är bara en lek” eller ”det är så man pratar i spelet” eftersom du vet inte alltid vem som är mottagaren. Fundera alltid kring ”skulle jag acceptera dessa ord om vi satt i ett samtal runt köksbordet, på en restaurang eller i skolan”? Då ser vi retoriken i ett annat ljus.
Fler inlägg inom temat:
https://spellararen.wordpress.com/2013/03/28/spel-en-del-av-genusdebatten/
https://spellararen.wordpress.com/2014/11/18/varfor-spelar-inte-tjejer-en-vanligt-forekommande-fraga/
https://spellararen.wordpress.com/2012/03/04/tjejer-spelar-mer-och-mer-spel/

Lämna en kommentar