Spel, en del av genusdebatten?

Det är många gånger som jag spelat spel och undrat över hur spelens ofta stereotypa rollfigurer påverkar ungdomar och elever både direkt och indirekt. Spel på våra vanligaste spelkonsoler som Xbox, Wii och Playstation består till största delen av manliga hjältar som ska utföra omöjliga uppgifter och ibland få tjejen på köpet. Den manliga majoriteten av hjältar är något som man har börjat ifrågasätta mer och mer och många spelrecensenter kritiserar just detta fenomen.

Kvinnliga karaktärers roll i spel

Var är de kvinnliga hjältarna och kan man ha kvinnliga frontfigurer utan att de framstår som sexsymboler och objekt? Ett typexempel är Lara Croft från spelet Tomb Raider som jag skrivit om innan här på bloggen. I det senaste spelet är hon en stark karaktär som lär sig att överleva mot alla odds, vilket tyvärr inte är så vanligt i tv-spel för kvinnliga karaktärer. De är oftast priset för att man räddat världen eller klarat spelet. Ett vanligt exempel är prinsessan Toadstool i Mariospelen som har varit i nöd sen spelet första super marios brosspelet kom till Nintendo 1985. Hon har dock haft några roller i vissa mariospel där hon har varit en valbar protagonist.

Om kvinnor är protagonister i actionspel är de ofta som männen känslokalla, men även lite korkade, som till exempel Lollipop Chainsaw där en blond cheerleader går runt med motorsåg och dödar zombies och knäcker lite halvkorkade one-liners. En annars vanlig roll för kvinnokaraktärer i spel är att de reagerar med starka känslor inför det som händer och ska vara ett sätt för spelaren att förstå vad han/hon ska känna, medan protagonisten ofta är stark och visar inga direkta känslor förutom ilska och aggressivitet då många spel går ut på att slå sig igenom en större mängd fiender. Det gör att man som spelare matas av hur kvinnans och mannens roll bör vara. Kvinnliga spelfigurer är ofta en ”sidekick” eller någon man ska rädda som skriker om faran är nära och hon är sällan särskilt handlingskraftig. Hon är ofta lättklädd och har gärna urringning. Vad sänder det för signaler till våra elever och barn? Även om många manliga hjältar kan vara lättklädda och visa musklerna så finns det inte riktigt samma sexuella tendenser då mannen inte bär på en historia av förtryck som man försöker utjämna, utan musklerna blir snarare en symbol för den makt som män har kulturellt sett.

Ett viktigt ansvar

Vi som vuxna, vare sig man är lärare, förälder eller släkting, har ett stort ansvar i att både sätta perspektiv på spelandet och diskutera med våra barn och ungdomar om vad det egentligen är de matas med. Det behöver inte leda till att man förbjuder spelen, utan det kan innebära att man kommenterar spelet utifrån nyfikna frågeställningar som ”varför har Lara inte något mer på sig än ett linne när hon befinner sig på en väldigt kall plats, konstigt va?” eller ”Skulle en riktig tjej vara, agera eller klä sig så?” eller ”Är det bara killar som kan vara tuffa och tjejer som kan vara rädda?”. Det är viktigt att även diskutera den manliga rollen och utmärka att män inte alltid behöver vara känslokalla robotar som inte reflekterar över sina handlingar. Vi måste nyansera spelandet och skapa perspektiv då inte spelmediet har kommit så långt i sin utveckling av könsrollerna. Annars fastnar ungdomarnas syn på kön i dessa stereotypa könsroller som spelen återskapar gång på gång.

En lång väg kvar, även för Sverige

Eftersom marknadsföringen till spel ofta är inriktad mot unga killar så blir reklamen inte sällan formad utifrån stereotypa egenskaper som lättklädda kvinnliga modeller som ska sälja spelet. För bara någon dag sedan släppte svenska spelföretaget Overkill en reklamfilm för deras nya spel Payday 2. I reklamfilmen går två modeller från programmet ”Top Model – Sverige” runt på företaget och försöker ta reda på vad spelet handlar om. Resultatet av den här reklamfilmen är en skrämmande kvinnosyn och även ett stort steg tillbaka för spelare som försöker ta sig ur det stereotypa träsk som man hela tiden blir påmind om att man bör tillhöra. Reklamen kan ni se i youtube-klippet nedan. Sen kan vi börja diskutera hur långt vi har kvar till ett jämställt-spelande.

3 reaktioner på ”Spel, en del av genusdebatten?

  1. And this goes way beyond the gender issues. I am the program coordinator for GAME at Högskolan på Gotland. We’re the oldest university level game education in Scandinavia, and we have alumnis working at pretty much any company you’d care to mention – around the globe.

    We are all aware of the *many* problematic attitudes and patterns of exclusions in our industry, in our field of study, in our culture, in our virtual worlds, in the stories we tell and in the communities that form around our work.

    We feel an obligation – as the future of this industry – to make sure that our students do not graduate to be part of the problem. Thus, we have our Gotland Game Conference, 3-5 June this year.

    http://www.gotlandgameconference.com/2013/

    GGC 2013 will be a gathering of international game designers, writers, artists, producers, HR managers – every outspoken, solution oriented feminist allied mind from the international games industry, -press and -academia.

    We want to cover a range of subjects – from why our educational systems seem to fail in terms of diversity in the STEM subjects, and what we can do about it; to how we can create and maintain safe spaces in and around games.

    I apologize for my unabashed marketing here, but I felt this topic might speak to both you Felix, and your audience.

    Hope to see some of you on the island (which is *paradise* at that time of year) in june! 🙂

    //Ulf

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s