I skolan ska vi utgå från ett sociokulturellt lärande för att skapa kunskap som eleverna kan ta med sig. Enligt teorin ska vi bygga vidare på det elevernas kunskap och förförståelse för att de enklare ska förstå och utvecklas kunskapsmässigt. Vad jag märker mer och mer som pedagog är att vissa elever saknar en bred kontext att bygga vidare sin kunskap på. Det innebär en större utmaning för mig som lärare för att få eleverna nå kunskapsmålen.
Jag försöker därför som pedagog skapa en kontext som är elevernas egen för att de enklare ska förstå och appropriera den kunskap de ska lära sig. Det kan vara genom att till exempel skapa och bygga egna samhällen i Minecraft utifrån olika historiska tidsperioder och teman. Ett annat exempel jag tänkte gå lite djupare in på är när eleverna själva fick skapa partier. De skapar partier utifrån olika ideologier som vi läst om och som de blivit tilldelade i ett ämnesöverskridande projekt i SO, svenska och bild. I bilden fick partierna skapa sina logotyper med färg och symboler som passade deras ideologi. Skolan fick vara samhället och elevernas uppgift som partier var att tycka till om skolan utifrån olika områden som till exempel maten, ordningsreglerna och skolans interiörer. Vissa elever blev tilldelade rollen som journalister som skulle bevaka valet. De gav ut en tidning varje vecka på skolan med krönikor och intervjuer av såväl partiledare som personal på skolan. I tidningen skrev partierna debattinlägg och varje vecka var det ett nytt tema utifrån ovanstående områden.
Varje vecka hade lärarna genomgång utifrån olika teman för att ge elever en teoretiska grund. Det kunde vara färgers budskap, hur man skriver debattartiklar, media, källkritik och politik. Det innebar att eleverna fick kunskap och fakta som de kunde ta till sig och använda i projektet eftersom de nu hade en kontext som de kunde befästa kunskapen genom. Projektet kunde precis som ett spel bli mer och mer avancerat ju längre tiden gick utan att eleverna kände att det blev för svårt eller för stort eftersom det växte gradvis. Det här scenariot skapade förutsättningar som inte går att skapa genom att bara läsa i en bok. Partimedlemmar blev ibland felciterade av journalister vilket skapade diskussioner kring hur det är i verklig media och hur uttalanden kan vinklas. Vissa partier hann inte klart första veckan vilket innebär att de inte fick en plats i tidningen vilket lärde eleverna om vikten av deadlines och att synas i media. Ett parti hade en väldigt karismatisk partiledare vilket gjorde att de slutligen vann även om de inte hade några starka argument. Alla dessa aspekter diskuterade vi under lektioner för att eleverna skulle kunna dra paralleller till verkligheten och samhället. När man väl skulle rösta var många oroliga att man skulle rösta på en kompis eller att man skulle påverkas av vänner. Det ledde till en diskussion om hur det är i samhället och hur folk påverkas när de ska rösta och hur vi påverkas politiskt av sociala medier.
Allt avslutades med en partiledardebatt i aulan där ”jackfrågan” blev den hetaste frågan. Liberalerna menade på att det var upp till varje individ att bestämma om de ska få ha jacka på sig på lektionen medan de konservativa ansåg att jackan skulle definitivt vara av eftersom reglerna alltid sagt så. Som avslutning diskuterade vi hur de olika områden som vi pratat om skulle kunna vara olika större samhällsfrågor för att sätta det i perspektiv och koppla arbetet till verkligheten. Partiet som vann omröstningen fick fika med rektorn och berätta om vilka idéer de hade för att förändra skolan. Det gjorde att eleverna kände att det fanns en vikt och en betydelse att vinna. De fick vara med och påverka och förändra ”samhället” som de lever i varje vardag. Självklart fanns det en elevjournalist med på mötet som dokumenterade vad som sades så att ”allmänheten” skulle få reda på vad som sagts.
Jag ser fram emot hösten då eleverna kan använda sin nyvunna kunskap och kunskapskontext och applicera deras erfarenheter på och känna igen sig i det riktiga politiska spelet och valet.
SpelLäraren 