Den Entreprenöriella Läraren

Vi lärare är ofta väldigt fokuserade på vad vi kräver och förväntar oss av eleverna och vad vi önskar att de ska prestera. Vad vi dock kan glömma av är att vi borde ha lika höga krav på oss själva att vilja utvecklas och lära oss av våra elever.

Det senaste modeordet inom pedagogiken är entreprenöriellt lärande, en ”nyckelkompetens” enligt EU som gett ut direktiv om hur man kan främja det livslånga lärandet. I de nya läroplanerna finner man till exempel definitionen:

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Jag tycker det är intressant att byta ut elever till lärare i dessa texter. Det ger en syn på vad lärarens arbete egentligen är, borde vara och hur det borde främjas. Tänk er om skolan skulle stimulera lärare till att vara kreativa, nyfikna och ha självförtroende. Det hade gett lärare ett helt annat ljus i klassrummet. Lärare kunde genom sin kreativitet skapa spännande lektioner lektioner, genom sin nyfikenhet lyssna på elevers erfarenheter och sätta dem i kontext till de kunskapsmål som ska uppnås. De kan genom sin nyfikenhet och kreativitet få elevernas upplevelser och intressen att stå i centrum i undervisningen vilket skapar helt nya förutsättningar för eleverna att kunna ta till sig kunskap. Genom att skapa självförtroende för lärare ger man dem en tryggare och mer stabil plats i skolvärlden där de vågar vara kreativa och nyfikna vilket gör att de kan fånga upp och lyfta fler elever. Med större självförtroende vågar lärare även pröva egna idéer och lösa problem som de annars kanske inte hade vågat eller till och med orkat eftersom de utifrån förutsättningarna känner sig uppgivna i sin lärarroll. Lärare kan vara ett väldigt ensamt yrke ibland och ibland får man känslan av att många vill ha det så vilket för förbryllar mig. Det är viktigt att man på en skola främjar att arbeta tillsammans med andra lärare så att man tar fram den professionalitet och kunskap som finns. Många lärare får ofta höra att man vill arbeta på sin egen kammare. Men för att vi som yrkesgrupp ska utvecklas måste vi samarbeta även om det är viktigt att kunna arbeta självständigt och ta egna initiativ.

Det måste skapas förutsättningar

Självklart är det jag skrivit om ovan lättare sagt än gjort. Det behöver skapas förutsättningar för att lärare ska kunna utveckla dessa egenskaper och det krävs en utveckling och ansvarstagande både från gräsrotsnivån och statlig nivå att främja denna utveckling och detta arbetssätt. Lärare måste få fokusera mer på pedagogik och kreativitet än pappersarbete och byråkrati. Lärare har idag fullt upp med att skriva unika omdömen, åtgärdsprogram, IUP:er etc. Pappersarbete som kanske blir obrukligt då det kanske tas bort efter några år. Jag vet inte hur många studiedagar som gått åt till att sitta och prata om hur vi bokstavligen ska skriva omdömen och IUP istället för diskutera pedagogik och kreativa lösningar som kan hjälpa eleverna att verkligen utvecklas i skolan. Om lärare frigörs från den större del av byråkrati som mycket av lärararbetet just nu handlar om kan lärare våga ta mer ansvar och initiativ utan att de behöver vara oroliga för att det kommer att bli merjobb som sträcker sig längre och längre in på lediga kvällar och helger. Vi behöver även stärka självförtroendet genom till exempel en bättre löneutveckling och lönesättning. Det lockar även fler kreativa och företagsamma individer till vår yrkesgrupp. Det är inte många i samhället som definierar min lärarlegitimation som ett tecken på att jag har ett viktigt arbete, speciellt inte när låga intagningar på lärarhögskolan ger en fingervisning på vilken standard vi har på vår utbildning och yrke.

Entreprenöriella lärare främjar IT-utvecklingen

Med ett entreprenöriellt tänk och främjande får IT-utvecklingen ett större fokus eftersom lärare får mer tid till att förstå sig på och anta den utmaning som den nya teknologin är. Det är speciellt svårt för äldre lärare som inte vuxit upp med datorer och läsplattor i samma utsträckning som elever och yngre lärare. För dem blir det ännu en gigantisk, svårförståelig arbetsuppgift att ta sig an. Det gör att de hellre ger upp och fokuserar på det som de alltid gjort eftersom byråkratin tynger ner all kreativitet. Om man som från statlig nivå och skolledningsnivå skulle främja kreativitet och utveckling inom ramar som inte lägger på mer arbete på vad som redan är så skulle fler lärare kunna anamma den IT-utveckling som skolan går igenom.

Ibland när jag pratar med lärarkollegor och försöker visa på IT-lösningar kan jag uppleva att de är oroliga över att ta sig an dessa lösningar eftersom de bara ser merjobbet istället för de positiva förutsättningar som dessa lösningar skulle medföra. De har inte självförtroendet, kreativiteten eller lusten att lösa problem och de tar inga egna initiativ och vågar inte ta ansvar, vilket påminner mycket om de negativa egenskaper som lärare beklagar sig över att deras elever har.