Pedagogiska spel och IT-verktyg en utmaning för lärare

Något jag har märkt när jag pratar om pedagogiska spel och hur man kan använda spel i pedagogiken är att lärare ofta har ett väldigt speciellt förhållningssätt till spel. Lärare ser ofta spel som något man kan sätta eleverna vid för att hålla dem sysselsatta. Det betyder att lärarna själva anser att de inte behöver vara insatta eller hjälpa till pedagogiskt när eleverna spelar. De ser helt enkelt spelen som ett sätt att engagera eleverna utan att behöva engagera sig själva. Det är där problem uppstår eftersom spelen i sig har svårt att stå på egna ben och kunskapen i spelet behöver lyftas och synliggöras av läraren.

facebooking

Enklare matematikspel och andra pedagogiska spel är ofta väldigt uppskattade och eleverna tycker att det är kul att spela, men ofta lär de sig bara spelmekaniken och tar därför inte del av den kunskap som finns att hämta i spelen. Det är där lärarens roll kommer in eftersom läraren måste belysa kunskapen och lyfta den för eleverna så att de kan sätta den i dess rätta kontext. Läraren kan därför inte inta en passiv roll vad gäller elevers spelande av pedagogiska spel utan måste vara engagerad och påläst om vilka kunskaper spelet vill utveckla. Då kan läraren diskutera med eleverna och lyfta kunskapen vilket inte alltid spelen kan. Många lärare är inte riktigt villiga än att ta den aktiva rollen eftersom de ser spel som något som man sätter eleverna med för att man som lärare ska kunna fokusera på eller hinna med något annat eftersom eleverna är upptagna med spelet. Det är nog även många lärare som känner sig osäkra i rollen som medlare mellan elev och spel eftersom de själva inte är så insatta i de IT-verktyg som finns.

Det är viktigt att lägga vikt vid ordet verktyg vad gäller IT-verktyg eftersom det är just vad det är. Det är upp till oss lärare att lära oss hantera dessa verktyg så att vi i längden kan lära eleverna hur de ska hantera dem på ett sunt och källkritiskt sätt. Som till exempel slöjdlärare sätter du inte verktyg i handen på elever utan att läraren själv vet hur de fungerar och innan eleven får tillgång till verktyget så har slöjdläraren instruerat eleven hur de ska använda det. Om eleverna inte lär sig hur de ska använda verktygen i skolan så blir det Facebook, slösurfande och spel som fyller deras skolvardag. Jag tror att det är därför många lärare upplever att eleverna ”bara spelar” och ”kollar Facebook” på sina iPads och datorer i skolan, men det är förmodligen för att lärarna inte har skapat några andra arenor för användandet av IT-verktygen för eleverna. Kan det vara så att det är paradoxalt nog lärarens egna osäkerhet och inställning till dessa verktyg som skapar dessa vanor hos eleverna? Blir det annorlunda om läraren är insatt i vad eleverna gör och känner en trygghet i användandet av IT-verktygen eftersom man satt sig in i deras funktioner och dess användningsområden? Då kan läraren använda verktygen till något positivt eftersom läraren är trygg i hur han/hon arbetar med IT-verktygen i pedagogiken.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s